Gunborg Palmes metod
för att behandla ätstörningar

Författare: Gunborg Palme. Denna text utarbetades ursprungligen som led i ett projekt, där experter från olika EU-länder utvalda av EU-kommissionen utarbetade webbplatsen Web4health.

Är du legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut. Då kan jag utbilda dig till att bli specialist på behandling av övervikt och/eller ätstörningar. Läs mer här.

Diagnos av ätstörningar

• Framkallar du kräkningar efter det att du har ätit?
• Oroar du dig över att tappa kontrollen över hur mycket du äter?
• Har du nyligen förlorat mer än fem kilo under en tremånadersperiod?
• Tycker du själv att du är för fet, fast andra ofta säger att du är smal?
• Skulle du säga att tankar om mat eller ätande dominerar din tillvaro?

Ge ett poäng för varje "ja". Om den sammanslagna poängen blir två eller mer är det troligt att personen lider av anorexia nervosa eller Bulimia nervosa. Mer. På webbsidan "Something fishy" finns ett frågeformulär som man kan fylla i. En bra ide är kanske att skriva ut svaret och diskutera det med en läkare eller med en terapeut? Frågeformulär

Typer av ätstörningar

Ätstörningar är problem som har att göra med ätande. Man brukar gruppera ätstörnigar i några huvudgrupper:

• Undervikt: Patienten äter för lite, och det finns psykiska orsaker till detta. Att patienten äter för lite leder till en onormalt låg vikt. Man brukar sätta gränsen för undervikt vid ett BMI som är lägre än 17,5. Ofta finns det psykiska orsaker till undervikten, och dessa kallas för Anorexia Nervosa.
• Normalvikt (BMI mellan 17,5 och 25) men ett onormalt ätande: Det onormala ätandet kan t.ex. ta sig uttryck i hetsätning (engelska: binge eating) där patienten växelvis äter mer än vad som behövs, och sedan kompenserar genom att fasta periodiskt eller genom att framkalla kräkningar för att bli av med den överflödiga maten. Om hetsätning kombineras med normalvikt kallas det för Bulimia Nervosa.
• Övervikt: Patienten äter för mycket och övervikten kan mätas som ett BMI som är högre än 25. Om patienten äter för mycket till följd av hetsätning eller andra psykiska orsaker, brukar man kalla detta för Bulimia Nervosa även om vikten är högre än vad som ger ett BMI större än 25.

Ett och samma hetsätningsbeteende kan alltså kallas för Anorexia Nervosa eller Bulimia Nervosa eller Övervikt beroende på om BMI är mindre än 17,5, mellan 17,5 och 25 eller större än 25. Men det kan också finnas specifika beteenden som leder till undervikt och som kallas för Anorexia Nervosa och som inte har något bakomliggande hetsätningsbeteende. Och övervikt behöver inte bero på hetsätning, utan bara på en ovana att äta för mycket i förhållande till kroppens behov.

Min metod för att behandla ätstörningar

Jag har utvecklat en behandlingsmetod för patienter med ätstörningar som bygger på en kombination av två olika teorier utvecklade av Hilde Bruch respektive Frederick Perls. Grunden för denna behandlingsmetod är patientens egna tankar, känslor, behov och upplevelser, inte terapeutens tolkningar. Terapeuten ber patienten att koncentrera sig på sitt inre och känna efter hur det känns. När patienten berättar om olika känslor och upplevelser, uppmanar terapeuten patienten att koncentrera sig på och kontakta de olika känslorna och förnimmelserna. Med denna ökade medvetenhet om sina inre processer får patienten verktyg att hantera sitt ätande, sina känslor och sitt liv.

Efter behandlingen tar patienten ansvar för sina handlingar och kan välja att överäta eller att låta bli. Patienten kan inte skylla ifrån sig. Terapeuten hjälper patienterna att bli medveten om hur de strukturerar sin upplevelse av verkligheten och kan också visa på alternativ. Patienterna tröstäter inte därför att de hade en olycklig barndom, utan för att deras känslor och fysiska förnimmelser befinner sig i en förvirrande röra.

Före terapin har de inte haft verktyg att kunna ta ansvar och reda upp i sitt inre. Efter terapin accepterar patienten sina ångestkänslor och vill inte längre droga sig med mat eller svält för att slippa känna det han/hon känner. Ångesten är en naturlig del av individens anpassning i tillvaron. Den behöver inte ätas bort, utan kan upplevas och förstås. Den innehåller information som är viktig för individens fortsatta utveckling. Matmissbrukarna försöker undvika psykisk smärta till varje pris. Till sin hjälp har de överätandet eller svälten, snabba och effektiva ångestdämpande droger, men med biverkningar.

Det tar tid att bli frisk och man måste arbeta med sig själv. Tänk dig att du har fått ärva ett gammalt nerslitet och oreparerat hus fullt med bråte. Det tar lång tid och mycket arbete att skapa ett vackert och funktionellt hem av det huset, men det går om man arbetar målmedvetet. Det är kanske inte så viktigt vilket rum man börjar med i huset, men det är viktigt att man börjar någonstans, annars händer ingenting. Viktiga problem att ta itu med om man har en ätstörning är att:

Lära sig känna igen sina fysiska hunger- och mättnadskänslor och bara äta som ett svar på dessa känslor

Man lär sig att identifiera sina känslor i samspelet med andra människor, när man är liten. Om man inte får någon hjälp av omgivningen, kan man växa upp förvirrad, när det gäller att förstå sin egen inre värld.

En terapeut lär patienten att börja lyssna inåt och känna efter vad han känner och vill. Patienten blir mer och mer äkta och sann mot sig själv, men kan också bli mer besvärlig för omgivningen, eftersom han inte försöker vara till lags längre.

Genom att få kontakt med sina känslor kan man tillfälligt känna större ångest, men efteråt känner man istället större lugn.

Om du inte har tillgång till en terapeut, kan du själv försöka identifiera dina känslor. Gör så här:

1. Passa på när du mår psykiskt dåligt.
2. Ligg ner i ett tyst rum och blunda.
3. Då kommer du antagligen att känna ett starkt obehag.
4. Detta obehag kan stegras till det outhärdliga, om du stannar kvar i känslan. Men koncentrera dig ändå på den obehagliga känslan. Då kommer du så småningom att bli mer och mer medveten om vad du verkligen känner.
5. Exempel på instängda känslor är oro, avsky, trötthet, stress, tristess, skam, vrede, rädsla och sorg.
6. Obehaget kan kännas farligt, men det är de instängda känslorna som kan vara farliga, inte de medvetna och upplevda.
7. Låt ångestkänslan breda ut sig och ha en intensiv kontakt med den.
8. Inom en kvart har antagligen den obehagliga känslan försvunnit, och du har blivit medveten om vad du behöver göra för att börja lösa dina problem.

Problemlösningstekniker

När man enligt ovan fått kontakt med sina känslor, blir man ofta medveten om problem som tidigare varit undertryckta. Då kan man behöva problemlösningsktekniker.

I början av terapier tror ofta klienten att terapeuten skall finna svar på livets alla frågor. Efterhand lär sig dock klienten att det är de själva som måste hitta sina egna lösningar. Klienten bör använda sig av tidigare erfarenheter för att hitta användbara strategier och lämpliga lösningar på ett strukturerat och systematiskt sätt.

Ett bra sätt är att försöka påminna sig om lyckade lösningar på problem man ställts inför tidigare. Träna dig på att försöka utveckla användbara problemlösningstekniker inför nya situationer!

Här är några av många möjliga modeller för problemlösning.

1. Problem-identifikation Vad är mitt problem?
2. Mål-definition Vad vill jag åstadkomma eller förändra?
3. Brainstorming Försök hitta så många olika alternativa lösningar som möjligt.
4. Konsekvenser Vad kan resultatet bli?
5. Beslut Hur skall jag genomföra detta?
6. Genomförande Gör det!
7. Utvärdering Fungerade det?

Daniel är en 52 år gammal klient med depressioner och panikattacker. Ett av hans största problem var att ha mod att lämna sitt hus, som han upplevde som sin trygghet, för att gå på en promenad eller för att konsultera doktorn eller terapeuten.

1. Problem-identifikation

Försök att ge en exakt beskrivning av dina problem. Du bör försöka att fokusera på vilka av dina beteenden du vill förändra.

2. Mål-definition

Du bör försöka att ställa upp ett exakt mål för dina ansträngningar. Detta bör vara en realistisk och konkret bild av en förbättring (inte "jag vill bli lycklig"). Fråga dig själv: "Vad vill jag ändra på eller åstadkomma just nu?",

3. Brainstorming/Att utveckla alternativ.

Försök att komma på så många alternativa lösningar på ditt problem som möjligt. Hur har du löst problem på ett bra sätt förut? Använd din kreativitet och begränsa dig inte på något sätt. Till och med ovanliga och oförnuftiga sätt kan vara värda att beakta!.

Skriv ner alla alternativ på ett pappersark!

4. Beakta alla konsekvenser.

Nu är det dags att tänka över de positiva eller negativa konsekvenserna av alla de möjliga alternativ. Tänk på eventuella svårigheter med de alternativa tillvägagångssätten.

Detta steg kan delas upp i flera delsteg:

1. Vad är fördelarna? Det är bättre att se på fördelarna innan man tittar på nackdelarna, för annars blir man så disillustionerad att man inte kan komma på vilka fördelarna är.
2. Vad är riskerna, vad bör man betänka, vilka problem kan uppstå med denna lösning?
3. Hur känner du intuitivt för förslaget?

5. Gör ditt val av ett möjligt alternativ!

Det är viktigt att göra ett klart val och att definiera en tidgräns för när du ska ha nått ditt mål.

6. Gör det! (genomför ditt beslut)

Oroa dig inte för om du kommer att lyckas eller inte. Bara gör det och se vad som händer...

7. Utvärdering

Nu är det dags att se vad som hände. Om ditt experiment har varit lyckat: Bra!!!! Du bör tänka ut ett sätt att belöna dig själv för dina ansträngningar!!!!

Ändra på sin diet

När man lärt sig att känna igen sina verkliga känslor som ligger bakom ätstörningar, kan man ofta behöva välja en diet som baseras på ingredienser med lågt glykemiskt index. Här finns en lista över sådan mat.

Listan har utvecklats av Anki Samuelsson under ledning av Gunborg Palme.

Fri från ätstörning

Av Gunborg Palme.

När man lärt sig att känna igen sina verkliga känslor bakom ätandet, kan man:

1. Lära sig känna igen sina verkliga känslor och lösa sina problem, inte fly från obehagliga känslor med hjälp av svält, kräkningar och hetsätning.
2. Ta itu med hela sin livssituation som studier, arbete, vänner, fritid, familj, bostad, etc.
3. Lära sig tänka på ett konstruktivt sätt så att man inte onödigtvis sätter krokben för sig själv.

Det finns några läkemedel som kan göra processen att bli bra något enklare för en del personer. Dessa läkemedel är:

• SSRI-mediciner. Mera
• Opiatantagonister. Mera

Gunborg Palme har skrivit många fler artiklar om ätstörningar och viktproblem. Sidorna finns på svenska, engelska och tyska på webbplatsen Web4health.

Centralt i Stockholm på Östermalm nära Karlaplans T-banestation