Ensam, nedstämd, deprimerad

Av Petros Skapiakis och Gunborg Palme. Denna text utarbetades ursprungligen som led i ett projekt, där experter från olika EU-länder utvalda av EU-kommissionen utarbetade webplatsen Web4health.

Det är mycket vanligt att människor känner sig nedstämda och ensamma. Detta tillstånd kallas för depression.

Om du känner igen några av de symptom och problem som beskrivs nedan, så kan det vara värt att utreda om du är deprimerad.

Psykiska symptom

  • kontinuerlig nedstämdhet
  • låg självkänsla
  • gråtmildhet
  • skuldkänslor
  • intolerans gentemot andra
  • dålig motivation
  • bristande intresse
  • glädjelöshet
  • irritabilitet
  • hopplöshet
  • hjälplöshet
  • självmordstankar
  • tankar om att skada någon annan, t ex ett barn
  • minskad sexlust
  • känsla av att må sämre med en gång på morgonen
  • ångest
  • tvångsmässig oro, tvångshandlingar, tvångstankar, grubblerier
  • svårigheter att fatta beslut
  • oro över ett barn

Fysiska symptom

  • långsamma rörelser
  • sömnstörningar
  • långsamt tal
  • förändrad aptit(vanligtvis minskad men ibland ökad)
  • viktförändring (vanligtvis minskad men ibland ökad)
  • värk och smärta
  • brist på energi
  • förstoppning
  • menstruationsrubbningar
  • bristande sexuellt intresse
  • multipla fysiska symptom

Sociala symptom

  • försämrad arbetsförmåga
  • färre sociala aktiviteter
  • färre hobbys och intressen
  • färre kamratkontakter
  • svårigheter i hemmet

Hur man känner igen en depression

Om någon har följande symptom är han/hon kanske inte bara lite nedstämd eller låg, utan lider av en depression:

  • Utpräglad nedstämdhet och gråtmildhet som inte svarar mot rådande omständigheter.
  • Andra humörstillstånd som spändhet, irritabilitet och ångest.
  • Insomnia (sömnsvårigheter, typiskt med tidigt uppvaknande).
  • Nedsatt aptit, viktminskning och förstoppning.
  • Trötthet och brist på energi.
  • Förlust av fysiska (sexuella) begär.
  • Koncentrationssvårigheter/tankspriddhet.
  • Känslor av skuld och hjälplöshet, låg självkänsla.
  • Självmordstankar.
Diagnosen depressiv episod innebär att man känner av fem eller fler av dessa symptom större delen av dagen, nästan varje dag, under en period av två veckor eller längre.

Effekt av depression på kroppsrytmen

Vissa förändringar som är karakteristiska vid depression är förändringar i kroppsliga funktioner eller rytmer. Dessa är kända som biologiska eller somatiska symptom och märks särskilt i de svårare formerna av depression. De kan vara förändringar på flera kroppsliga områden som i sig själva kan vara påfrestande och handikappande.

Sömnen kan störas antingen av försenad insomning eller tidigt uppvaknande eller flera uppvakningar under natten. På så vis förloras sömnens uppfräschande egenskap.

Det kan även förekomma fysisk förlust av energi eller gnista, som kan skiljas från den ofta påtagliga förlusten av motivation, entusiasm eller glädje. Detta slöhetstillstånd är synligt för andra, liksom håglöshet och långsamhet i att påbörja aktiviteter samt ett minskat antal kroppsställningar och ansiktsuttryck.

Patienten kan ha svårt att koncentrera sig och utföra mentala uppgifter, vilket kan yttra sig som glömskhet eller upprepade misstag.

Aptiten kan minska, maten blir smaklös och ignoreras därför och efter en tid uppkommer viktminskning; även förstoppning och illamående kan förekomma.

Intresse för sexuella aktiviteter avtar, både på grund av oförmåga att visa tillgivenhet och av fysisk olust. Hos män kan man se impotens och hos kvinnor oregelbunden eller till och med upphörd menstruation.

Effekt av depression på tankar och beteende

Människor som är deprimerade ser världen i ett överdrivet pessimistiskt eller hopplöst ljus. Det finns inget hopp om att saker och ting ska bli bättre och de ser detta dystra tillstånd som sitt eget ansvar.

Vanligtvis dömer de sig själva hårt och nedvärderar sina positiva egenskaper till förmån för ett självnedsättande och kritiskt sätt att tänka. Sådana tankar kan vara allt från en knappt märkbar pessimistisk ton i normala uttalanden och åsikter till otrevliga och ovälkomna tankar som upptar en och gör livet till ett lidande. Dessa kan vara till exempel tankar om synd och elakhet, tankar som är helt oproportionerliga och som kan bli till vanföreställningar (dvs. uppfattas av andra som helt osanna). Tankar som upptar hela ens person på det sättet kan förstås leda till andra tankar om att befria sig från en sådan skamlig och plågsam situation genom att ta sitt liv.

Effekt av depression på dagliga rutiner

På arbetet är deprimerade personer långsamma och mindre produktiva, obeslutsamma och osäkra samt gör fler misstag. I hemmet är de ointresserade av familjen, oförmögna att uppskatta familjens sällskap och dela aktiviteter samt att delta i familjelivet. De är ur stånd att visa känslor för nära och kära och är helt ointresserade av att älska med någon. De undviker vänner och sociala sammankomster och får ingen tillfredsställelse av sina fritidsintressen.

Ju svårare sjukdomen är, desto större blir oförmågan. Personer som lider av en mildare form av sjukdomen besväras av sina symptom, men kan med ansträngning fortsätta sitt liv och sina aktiviteter som vanligt. Med ökande symptom blir aktiviteterna i hemmet, på arbetet och i det sociala livet möjliga att genomföra endast med större ansträngning tills, vid svåra sjukdomsfall, den enda aktiviteten som är möjlig att klara av är att hålla ihop sig själv. I en sådan situation kan den påtagliga risken för självmord göra det nödvändigt med den övervakning och omvårdnad som endast finns på sjukhus.

Depression skadar inte bara den deprimerade personen, utan också dennes familj och vänner.

Vanliga fysiska effekter av depression är:

  • Kronisk trötthet (utbrändhet) (Mer info)
  • Fysiska smärtor vars orsak inte kan klarläggas.
  • Större än normal risk för andra somatiska sjukdomar.

Patienter berättar inte alltid om sin depression

Det finns flera anledningar till att vissa patienter som lider av depression ibland inte vill erkänna detta för sin läkare. Några sådana anledningar kan vara:

  • Känns genant
  • Somatisering (omvandling av psykiska symptom till kroppsliga)
  • Rädsla att bli stämplad
  • Rädsla att irritera läkaren
  • Rädsla för brist på sympati

Tankefel som kan orsaka depression

Enligt den kognitiv-beteendeterapeutiska inriktningen så tenderar patienter med vissa psykiska problem ( ex. depression, personlighetsstörningar, ångestsjukdomar) ha felaktiga och falska antaganden och föreställningar om sig själva, sin verklighet och sin omvärld. Dessa föreställningar kan ha orsakats av tidigare erfarenheter och gör att personen inte kan agera på ett för denne konstruktivt sätt.

Typiska exempel på tankfel (Enligt Aaron Beck och Arthur Freeman) är exempelvis:

  • Dikotomisk/ polariserat tänkande, "att allt är svart eller vitt"
  • Övergeneralisering
  • "Höna-pöna"-syndromet;Att överdriva saker och ting och dra förhastade slutsatser utifrån mycket lite information.
  • Att ta saker och ting väldigt personligt och skylla omständigheter på sig själva i stället för att se det som en olycklig tillfällighet.
  • "Godtyckligt antagande". Att dra en negativ slutsats i närvaron av positiva argument. Att endast fokusera på "bevis" som leder till en negativ slutsats och nonchalera positiva. Exempel, "Min pojkvän har inte ringt mig idag, han har förmodligen en annan och kommer att lämna mig på stört!".

Läs mer i den utmärkta boken "De tio dummaste misstagen klyftiga personer gör och hur man undviker dem" av Arthur Freeman och Rose deWolf.

Fysiska symptom vid depression

En depression kan ha många markant fysiska inslag. Flera av symptomen liknar symptom man kan se vid sjukdomar som man vet har en identifierbar fysisk orsak. Dessa kan till exempel vara smärta och värk, viktförlust, förstoppning, trötthet, aptitförlust och andra. Det kan därför vara svårt för både patienter och läkare att veta säkert om ett fysiskt symptom visar på en depression eller på något helt annat som kräver en annan typ av behandling. Dessutom, eftersom det ibland inte är accepterat att vara psykiskt sjuk, används ofta fysiska symptom som ersättning för psykiska, särskilt de lite lättare humörsvariationerna. Många kulturer uttrycker humörsförändringar i konkreta kroppsliga termer, exempelvis med smärtbeskrivningar. Många patienter känner det som att läkare är utbildade att ta hand om endast kroppsliga besvär och presenterar därför just sådana symptom för läkaren. Det är känt att vanliga fysiska besvär kan ha en psykisk orsak. Till exempel huvudvärk kan förvärras av ökad muskulär spänning i nack- och hjässmuskulatur, vilket är en fysisk komponent i ett ångesttillstånd. Allvarliga depressioner innebär inte endast mycket fysiska symptom som långsamhet eller förstoppning, utan även oron över det fysiska tillståndet kan öka hos patienterna tills de föreställer sig att de är sjuka när de inte är det. Ibland går det så långt som till vanföreställningar. Allt eftersom depressionen blir värre kan patienten gå från att lida av spänningshuvudvärk, till att oroa sig över att samma symptom kan komma av en hjärntumör, till att vara övertygad om att Gud vill straffa tidigare synder genom att förstöra patientens hjärna.

Faktorer som kan utlösa en depression

Det är känt att vissa individer tycks ha en biokemisk och biologisk känslighet som gör att de lättare hamnar i depressiva tillstånd. Vi vet också att det kan finnas genetiska faktorer som kan ha inverkan: Barn till personer som lidit/lider av depression löper större risk att själva bli deprimerade än barn till personer som inte lidit/lider av depression.

Psykosociala faktorer har dock ett stort inflytande! Enligt den diatesiska stressmodellen av depression kan vilken svår livsperiod eller ohälsosam livsstil som helst utlösa en depression.

Möjliga katalysatorer som kan utlösa en depression:

  • Årstidsväxlingar (årstidsbundna depressioner)
  • Någon nära anhörigs död
  • Ensamhet
  • Uppsägning från arbete/arbetslöshet
  • Kronisk fysisk sjukdom/kronisk värk
  • Flytt eller avsaknad av sociala kontakter
  • Långvariga konflikter på arbetet
  • Äktenskapsproblem
  • Förlossning
  • Kroniskt alkohol- eller drogmissbruk
  • Vissa mediciner
  • Låg självkänsla
  • Bli offer för ett brott eller råka ut för en olycka(se PTSD)
  • Fattigdom
  • Andra möjliga orsaker..........

Försök att identifiera vad som gäller för just dig och gör en lista över dessa faktorer. Tala med din psykolog eller terapeut och med din familj och dina vänner om dessa!

Depression kan orsaka snatteri

Ibland får psykiatrer och psykologer frågan om de kan bedöma en person som har åkt fast för snatteri. Det finns olika åsikter om snattares eventuella patologi.

Vissa kliniska studier har överbetonat ett särskilt scenario: en medelålders kvinna utan tidigare brottslig bakgrund, som åtalas för att ha snattat något som hon lätt kunde ha betalat för och som hon i vilket fall inte har något behov av eller användning för.

Vid en psykiatrisk undersökning berättar hon en tragisk historia om sin hemsituation. Hon kan vara deprimerad, men om hon blev det före eller efter åtalet är ofta svårt att avgöra exakt.

Ouppmärksamhet eller glömskhet av depressivt ursprung förekommer helt klart men bör inte övervärderas som orsak till stöld. Den stora majoriteten av förövarna är unga, mentalt friska och åker inte fast.

Andelen snattare med psykiatriska störningar är troligen inte större än fem procent.

Bipolär (manidepressinv) sjukdom

Bipolär sjukdom, också känd som manodepressiv sjukdom, är en störning i hjärnan som orsakar stora skiftningar i en människas sinnesstämningar, påverkar hennes ork och energi samt hennes kapacitet till normalt fungerande. Till skillnad från de skiftningar i sinnesstämning som alla har, innebär symtomen av bipolär sjukdom ofta svårhanterliga konsekvenser för den sjuke och dennes omgivning. Symtomen kan förstöra förhållanden, medföra dåliga yrkes- eller skolprestationer och även orsaka självmord. Ofta förstår man till en början inte att symtomen är tecken på sjukdom och det är därför vanligt att människor med bipolär sjukdom lidit i flera år innan de får den korrekta diagnosen och den rätta behandlingen. Precis som diabetes och hjärtsjukdomar är bipolär sjukdom en långtidssjukdom som måste hanteras med försiktighet genom en persons hela livstid.

I vilken åldersgrupp uppträder depression

Ifråga om depression finns det en topp omkring 30 års ålder och över hälften av alla depressioner börjar med en första depressiv episod före 40 års ålder.

Också vid hög ålder finns en tydlig risk att utveckla depressiva episoder, men det är förhållandevis sällan som en depression första gången uppstår först bland äldre. Bara 10 % av patienterna blir för första gången deprimerade efter 60 års ålder.

Faktorer som kan utlösa en depression

Av Martin Winkler och Gunborg Palme. Denna text utarbetades ursprungligen som led i ett projekt, där experter från olika EU-länder utvalda av EU-kommissionen utarbetade webplatsen Web4health.

Det är känt att vissa individer tycks ha en biokemisk och biologisk känslighet som gör att de lättare hamnar i depressiva tillstånd. Vi vet också att det kan finnas genetiska faktorer som kan ha inverkan: Barn till personer som lidit/lider av depression löper större risk att själva bli deprimerade än barn till personer som inte lidit/lider av depression.

Psykosociala faktorer har dock ett stort inflytande! Enligt den diatesiska stressmodellen av depression kan vilken svår livsperiod eller ohälsosam livsstil som helst utlösa en depression.

Möjliga katalysatorer som kan utlösa en depression:

  • Årstidsväxlingar (årstidsbundna depressioner)
  • Någon nära anhörigs död
  • Ensamhet
  • Uppsägning från arbete/arbetslöshet
  • Kronisk fysisk sjukdom/kronisk värk
  • Flytt eller avsaknad av sociala kontakter
  • Långvariga konflikter på arbetet
  • Äktenskapsproblem
  • Förlossning
  • Kroniskt alkohol- eller drogmissbruk
  • Vissa mediciner
  • Låg självkänsla
  • Bli offer för ett brott eller råka ut för en olycka(se PTSD)
  • Fattigdom
  • Andra möjliga orsaker..........

Försök att identifiera vad som gäller för just dig och gör en lista över dessa faktorer. Tala med din psykolog eller terapeut och med din familj och dina vänner om dessa!

Hur man kommer över sorg

Av Fabio Piccini och Gunborg Palme. Denna text utarbetades ursprungligen som led i ett projekt, där experter från olika EU-länder utvalda av EU-kommissionen utarbetade webplatsen Web4health.

Enligt Worden, en av världens mest kända experter på sorgterapi där, har sorgeperioden fyra uppgifter:

_ acceptera förlusten

_ uppleva och uthärda smärtan eller sorgen

_ anpassa sig till en tillvaro där den avlidne personen saknas

_ ta tillbaka och återinvestera känslomässig energi

Sorgeperiodens uppgifter börjar med accepterandet av förlusten. Att vara närvarande vid bortgången, att se kroppen efter döden och begravningsceremonin hjälper den sorgedrabbade att inse verkligheten.

All inomsjälslig förändring är påfrestande och många människor försöker vid något stadium undvika smärtan eller sorgen.

De kan komma att försöka ersätta den förlorade relationen (t ex de gifter om sig snabbt eller adopterar ett nytt barn som ska ersätta det förlorade).

Det är klokare, om än mer ensamt och smärtsamt i början, att vänta tills sorgeperioden är helt över innan man försöker sig på en ny relation.

Att anpassa sig till en värld där den döde personen saknas innebär att ändra på många vardagliga ritualer och kan inkludera att man får utföra en del uppgifter som den döde tidigare utförde. Till exempel i en ung familj där fadern dör, får kanske modern anta även en fadersroll och i och med detta bli en mer hel och balanserad individ.

Under de tidiga stadierna av sorgeperioden är den sorgedrabbade personen upptagen av minnet av den döde. Det är som om psyket behöver omvärdera alla aspekter av relationen, acceptera och förlåta det dåliga och uppskatta det bra, innan man släpper taget.

Orsak till depression hos äldre människor

Antalet nya fall av depression ökar i takt med befolkningens ålder. Det finns flera möjliga orsaker till detta. Sociala, psykologiska och biologiska riskfaktorer för depression sammanfaller hos äldre. Fysisk sjukdom är vanligare hos äldre och vissa sjukdomar som till exempel stroke orsakar ofta depression. Hög ålder är även en tid av förändring och framför allt förlust - av status och position i samhället, rikedom, tillfällen, vänner och arbetskamrater. Man kan också i dessa åldrar se dålig självkänsla och brist på kapacitet till intimitet oftare än i andra åldrar.

Depressioner uppstår ofta under eller strax efter graviditet

Orsakerna till förlossningsdepression är inte helt klara, men det är lätt att se flera troliga orsaker när det gäller detta.

Tiden kring barnafödsel är helt klart en enorm biologisk omvälvning, med snabba och ihållande endokrina förändringar (plötslig ökning av prolaktin och sänkningar av östrogen och progestagen - reproduktionshormoner), som kulminerar i en smärtsam förlossning. Där finns även hotet om sjukdom eller till och med död för både modern och barnet.

Ett barns ankomst, särskilt det första, innebär inte bara en stor förändring i en kvinnas liv i fråga om förändrade roller och sociala nätverk, utan kan även föra upp till ytan tidigare konflikter från hennes egen föräldrarelation under barndomen och är därför också en symbolisk händelse.

Humörstörningar i samband med att vänta barn

Det beräknas att medan fler än 80 % av alla gravida kvinnor kan uppleva humörförändringar antingen under graviditeten eller efter förlossningen, så är det endast 10-20 % som uppfyller kriterierna för en affektiv störning.
Förekomst:
Depressiva symptom under graviditeten: 25-35 %
Förlossningsnedstämdhet: 50-85 %
Förlossningsdepression: 10-20 %
Förlossningspsykos: 0.1-0.2 %

Psykotiska symptom vid bipolära störningar

Ibland inkluderar svåra episoder av mani eller depression symtom på psykos. Vanliga psykotiska symtom är hallucinationer och vanföreställningar. De psykotiska symtomen tenderar att reflektera personens sinnesstämning för tillfället. Exempelvis är föreställningar om grandiositet, att tro att man är statsminister eller har övermänskliga förmågor, vanliga under de maniska skoven. Under depressiva perioder kan däremot vanföreställningar om värdelöshet, att man är utfattig eller har begått något fruktansvärt brott, infinna sig. Människor med bipolärt syndrom som har psykotiska symtom är ibland feldiagnostiserade med diagnosen schizofreni, en annan allvarlig psykisk åkomma.

Växling mellan mani och depression

Ibland inkluderar svåra episoder av mani eller depression symtom på psykos. Vanliga psykotiska symtom är hallucinationer och vanföreställningar. De psykotiska symtomen tenderar att reflektera personens sinnesstämning för tillfället. Exempelvis är föreställningar om grandiositet, att tro att man är statsminister eller har övermänskliga förmågor, vanliga under de maniska skoven. Under depressiva perioder kan däremot vanföreställningar om värdelöshet, att man är utfattig eller har begått något fruktansvärt brott, infinna sig. Människor med bipolärt syndrom som har psykotiska symtom är ibland feldiagnostiserade med diagnosen schizofreni, en annan allvarlig psykisk åkomma.

Statistiska riskfaktorer för självmord

Det har visat sig att statistiska högriskfaktorer för självmord är:

  • Manligt kön.
  • Hög ålder.
  • Ensamståendeskap, särskilt om nyblivet - d v s genom skilsmässa eller dödsfall.
  • Aktuell fysisk sjukdom, särskilt om den är smärtsam, försvagande eller livshotande.
  • Tidigare utförda medvetet självskadande handlingar.
  • Överdrivet alkoholbruk.
  • Barn med låg födelsevikt och vars mamma var högst 19 år gammal.
  • Svår akne, även efter behandling som lämnar svåra ärr.
  • Dåliga skolbetyg.
  • Personer som utsatts för våld som barn.

Läkemedel vid depressioner

Serotonin är en neurotransmittor i hjärnan, som man tror är mycket involverad i orsakerna till depression. Därför har mediciner som särskilt påverkar denna neurotransmittor utvecklats. De har även fördelen av färre bieffekter än äldre mediciner.

SSRI-läkemedel har också visat sig vara effektiva vid ett förvånansvärt stort antal av andra psykiska problem än depression, t.ex. autism, tvångssjukdom (OCD), för tidig sädesavgång och många andra.

Några namn på SSRI-mediciner: Arketis Cilomed Cilopram Cipralex Cipramil Citalomed Citalopram Citalopriva Citalostad Citapram Citawie Citohlan Deoxatine Desital Entact Fevarin Fluoxetine Fluvosol Fluvosol Fluvoxamine Fontex Isoxatine Paraxodil Parocetan Paroxetabs Paroximed Paroxistad Paroxoetin Parxiflex Paxil Prosac Seroxat Sertralin Sertralin Sertranat Sertranat Sertraparma Sertrasen Sertraxea Talocit Tifisertral Titroxatine Ziral Zoloft.

Behandling av självmordsförsök

Ett självmordsförsök är väldigt nära självmord, men det ligger mycket mer i det än ett misslyckat självmord. Ett självmordsförsök är ofta ett desperat rop på hjälp och detta faktum får aldrig glömmas bort.

Ur medicinsk synvinkel är det endast en liten del av de patienter som försökt ta livet av sig som behöver ligga inne på psykiatrisk klinik; de med svår psykiatrisk störning och de som bedömts av läkare som mycket självmordsbenägna. Om patienten verkligen bör läggas in och vägrar, kan tvångsinläggning ske genom ett vårdintyg från läkare och åklagare som utförs i alla europeiska länder.

För ungefär en tredjedel av sådana patienter räcker det med öppenvård; detta gäller till exempel patienter som står inför sociala, relationsmässiga och praktiska svårigheter i sina liv och som verkar beredda att möta dessa svårigheter.

Ofta är medicinering (mot ångest och /eller depression) nödvändig, men alla patienter kräver inte behandling alls (psykologisk eller farmakologisk).

Vad som alltid krävs när någon försökt ta livet av sig är en stor förståelse för det enorma behov av hjälp som drev den personen till en sådan desperat handling. Mycket stöd från nära och kära är tveklöst den första och bästa tillgängliga vården, om det inte var en "nära och kär" som fick dem att vilja begå självmord förstås.

Behandling av depression och bipolär störning

Den vanliga behandlingen av lätt, medelsvår och svår depression samt av den depressiva fasen av bipolär störning (manodepression) ser i allmänhet likadan ut. Det stora beslutet är att avgöra vilket av medicin eller samtalsterapi som är att föredra. Undersökningar har visat att de flesta patienter i primärvården hellre skulle gå i samtalsterapi än använda medicin, men bevis på effektivitet är begränsat till endast vissa former av psykoterapi.

För lätt till medelsvår depression anses kognitiv beteendeterapi och anti-depressiva medel vara lika effektiva. För svårare former av depression är anti-depressiva medel mer effektiva. Vid lättare depression behöver inte patienternas reaktion på anti-depressiva vara bättre än placebo.

Anti-depressiva medel kan förbättra eller helt ta bort depressionssymptom. Flera medicineringsmöjligheter finns tillgängliga, beroende på patientens ålder och medicinska toleransnivå. Det finns inget bevis för att en medicin fungerar bättre än någon annan, men bieffekterna av olika mediciner skiljer sig dock åt. Den som inte kan tolerera en viss medicin på grund av biverkningar, kanske kan acceptera en annan medicin.

Hur man hjälper en deprimerad person

Här är några förslag på hur man bör bete sig mot en deprimerad anhörig eller vän:

  • Var taktfull, men inte så mycket att du inte låtsas om att problemet finns.
  • Hitta ett tillfälle att tala om att du är medveten om personens problem och att du finns där för att hjälpa eller lyssna.
  • Inbjud personen till att uttrycka hur han eller hon känner, men insistera inte på det.
  • Kräv inte för mycket: var uppmuntrande men tålmodig och låt personen välja sin egen takt.
  • Försök undvika förhastad eller menlös tillförsikt, då risken finns att du upplevs som oförstående eller att du inte bryr dig.
  • Klargör att du försöker förstå och fråga vad du kan göra.

När bör man söka professionell hjälp

Vanligtvis är det nödvändigt att söka professionell hjälp när depression och andra symptom har fortgått under en längre tid än vad en "normal" depression gjort tidigare och om den åtföljs av en oförmåga hos patienten att fungera i alla vanliga och nödvändiga roller, till exempel som anställd, förälder, make/maka eller vän.

Avsikten med hjälpen är att ta reda på om en behandling skulle förkorta sjukdomens längd och, om så är fallet, avgöra vilken typ av behandling som skulle passa bäst och vara mest effektiv.

Anledningar att skicka en patient till ett läkarteam för psykisk hälsa är när personen är i ett allvarligt tillstånd, om han/hon inte svarar på vanlig behandling på grund av andra faktorer som personlighetsstörning, eller om särskilda risker påvisas.

Psykoterapi vid depression

Psykoterapi är ett begrepp som kan appliceras på ett stort antal ingripanden och behandlingar som används för att hjälpa de som lider av alla olika typer av mentala hälsoproblem, inklusive depression. Begreppet innefattar alla behandlingsformer där två personer (en terapeut och en patient) samarbetar för att ta itu med ett problem som patienten har. Detta innebär vanligtvis ett engagemang för båda att träffas regelbundet under en längre period för att finna en lösning på problemet.

Självbehandling av sorg och depression

Fråga:

Jag är 20 år gammal, och födde ett barn för fyra månader sedan. Barnet dog dagen efter födelsen. Jag var deprimerad och fick anti-depressiv medicin. Men det känns fortfarande som om min hjärna är en tung trög massa. Jag har inte råd med psykoterapi, finns det psykologisk självbehandling? Hur skall jag lära mig hantera sorg och depression och gå vidare i livet.

Svar:

Du fick läkemedel när du skulla ha arbetat med sorgen efter ditt barn. Anti-depressiva läkemedel kan användas för att hindra att man får kontakt med sin sorg. Det är viktigt att låta dessa känslor komma fram. Försök på följande sätt:

  • Ligger ner på sängen och slut ögonen
  • Kocentrerar på din kropp och hur det känns i kroppen
  • Ge känslorna i din kropp tid och utrymme att komma fram
  • Sorg, ilska och ledsnad kommer kanske till ytan. Låt tårarna komma om det behövs!
  • Fortsätt att koncentrera dig på dina känslor, tills du inte orkar längre.
  • Detta kan upplevas obehagligt, men det är inte skadligt, och det kan hjälpa dig bli normal.
  • Om detta inte hjälper, bör du få hjälp av en psykiatriker eller psykoterapeut. Om du inte har råd, kanske kan du ta ett jobb så att du får råd.