Om ondskan i vår tid - Om författaren

start om boken resurser nyheter seminarium om författaren in English

Om författaren

Efter 28 år som journalist har jag övergått till informationssektorn, med huvudvikt på arbete med utvecklings- och fattigdomsfrågor och mänskliga rättigheter.

Som utrikesjournalist specialiserade jag mig tidigt på utvecklingsproblematik och skrev mängder av reportage om politik, näringsliv, jordbruk och fattigdom i tredje världen. Under sex år på 1980-talet var jag Dagens Nyheters korrespondent i Danmark. Från slutet av 1980-talet följde jag på nära håll det demokratiska genombrottet i Östeuropa, vilket ledde till att jag 1993 utsågs till att vara DN:s korrespondent på Balkan och i Centraleuropa.

Som reporter och korrespondent i Östeuropa och på Balkan fick jag uppleva och skildra många dramatiska och historiska händelser. Jag var vid gränsen mellan Öst- och Västtyskland den 8 oktober 1989 när de första slitna Trabant-bilarna släpptes igenom till friheten i Väst och jag såg och hörde Vaclav Havel tala till en halv miljon jublande Pragbor i november samma år, när sammetsrevolutionen hade sopat bort kommuniststyret i Tjeckoslovakien. I Timisoara i Rumänien den 22 december 1989 var jag vittne till hur tusentals människor firade diktatorn Ceausescus fall samma dag. Under krigen på Balkan på 1990-talet körde jag själv tiotals gånger över Igman-berget in till den belägrade bosniska huvudstaden Sarajevo. Jag upplevde och beskrev flyktinglägrens elände och massgravarnas tragik, intervjuade skrävlande krigsförbrytare och bortglömda hjältar.

Huvuddelen av min bevakning av Balkan ägnades de jugoslaviska upplösningskrigen och särskilt kriget i Bosnien. Jag gjorde ca tio resor årligen till Balkan och Centraleuropa, med regelbundna besök i det belägrade Sarajevo.

En väsentlig del av min rapportering från Balkan bestod av större reportage på DN:s featureavdelningar. Från 1994 ägnade jag mycket av min rapportering åt krigsförbrytarfrågorna och den nyinrättade krigsförbrytartribunalen för det tidigare Jugoslavien i Haag. Från 1998 rapporterade jag regelbundet om arbetet med att upprätta världens första permanenta domstol för krigsförbrytelser, International Criminal Court , Internationella brottmålsdomstolen.

År 1999 var jag tjänstledig från Dagens Nyheter för att arbeta som presstalesman vid ett regionalkontor för OHR , The Office of the High Representative, den internationella myndighet som leder det civila fredsarbetet i Bosnien. På hösten 2002 fick jag tillsammans med filmaren Bengt Nilsson ett uppdrag av Dokument utifrån i Sveriges Television att producera dokumentärfilmen Laglös fred om Bosniens ostraffade krigsförbrytare. Filmen fick stor uppmärksamhet i medierna när den visades i SVT1 den 6 februari 2003.

Mellan 2004 och 2007 var jag informationschef (Public Information Adviser) i åklagarens kansli i Internationella brottmålsdomstolen i Haag där jag rapporterade direkt till biträdande åklagaren Serge Brammertz. Som ende svensk på en professionell tjänst i den nya domstolen byggde jag upp åklagarkansliets informationsenhet och följde på nära håll de första rättsfallen mot krigsförbrytare i Uganda, Sudan och Demokratiska Republiken Kongo. Senare har jag haft kvalificerade uppdrag och chefstjänster inom kommunikation och offentlig information vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala och vid International Civilian Office i Kosovo.

Jag har ofta medverkat i tidskrifter som Moderna Tider , Bang och Internationella Studier med artiklar om Balkan och krigsförbrytarfrågorna. Jag har också regelbundet deltagit i kurser, konferenser och seminarier som moderator eller med föredrag och debattinlägg om Balkan och krigsförbrytarfrågorna, eller med expertkommentarer i radio och tv. Jag har också ofta skrivit om den komplicerade försoningsproblematiken på västra Balkan och var inbjuden som expert för att tala vid regeringens konferens om Truth, Justice and Reconciliation i april 2002. Boken "Om ondskan i vår tid" har fått omfattande publicitet och mycket goda recensioner . Jag har fått flera priser och stipendier för mitt arbete. I april 2004 tilldelades jag det prestigefyllda Eldh-Ekblads fredspris av Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och år 2002 belönades min bok med ett stipendium på 75 000 kronor ur Författarnas fotokopieringsfond.