Parterapi

Psykoterapi i äktenskap och andra parförhållanden hanteras ofta genom parterapi, där helst båda partnerna deltar i psykoterapin. Se artikeln till höger.

"Jag har hjälpt många par att bli lyckliga tillsammans igen!"
/ Gunborg Palme

Parterapi, t.ex. familjerådgivning

Lära sig att lyssna

Av Martin Winkler och Gunborg Palme. Denna text utarbetades ursprungligen som led i ett projekt, där experter från olika EU-länder utvalda av EU-kommissionen utarbetade webplatsen Web4health.

Många äktenskapsproblem orsakas av bristande kommunikation.

Problemet att "man inte lyssnar" blir ofta väldigt tydligt om man "tar upp ett känsligt ämne", ber om en tjänst eller kritiserar den andre.

Typiska exempel på obehagliga ämnen kan vara problem med barnen, att man spenderar för lite tid tillsammans, brist på samarbete i hemmet och hushållet, ekonomiska problem.....

"Varför lyssnar du inte?!", är en mycket vanlig fråga i ett äktenskap där det finns kommunikationsproblem.

Den anklagade parten kan känna sig mycket obekväm och kan därför försöka försvara sig och komma undan. Den andra partnern kanske refererar till ett faktiskt problem ( problem i skolan för barnen, ekonomiska bekymmer osv. men väldigt ofta är problemet inte avgränsat till bara ett specifikt problem eller beteende utan till "alla" tidigare situationer och gemensamma erfarenheter. Detta startar ofta en diskussion om vad som är "sanningen" eller att båda parterna försöker vinna en argumentation om "precis vad som hände" som ofta bara slutar i personliga påhopp i stället för ett konstruktivt samtal om vad som kan förbättras i situationen och ett klargörande om de båda parternas egna känslor.

Det finns dock ett ganska enkelt knep att använda sig av för att förbättra sin kommunikation, nämligen att "ATT LYSSNA" på varandra!

Konflikter i vardagslivet

Av Lisa Levin,under handledning av Gunborg Palme. Denna text utarbetades ursprungligen som led i ett projekt, där experter från olika EU-länder utvalda av EU-kommissionen utarbetade webplatsen Web4health.

Ordet konflikt kommer från latinet (conflictio) och betyder "sammanstötning". Konflikter, motsättningar och samarbetsproblem har alltid funnits, både bland barn och vuxna. Detta är dock en förutsättning för all utveckling. Konflikten är nära släkt med förändringen, och kan i bästa fall leda till en öppning och förbättring.

Konflikter finns på alla nivåer i samhället; på individ-, grupp-, och samhällsnivå. Konflikter kan även finnas inom en individ. Att en konflikt uppstår kan bero på en rad olika saker, men några exempel är att man har olika mål, värderingar och intressen, feltolkningar av situationer eller otillfredställda behov. Att leva med konflikter, såväl inre som yttre, tar mycket energi och gör att man känner sig tyngd och splittrad. Det är alltså viktigt att inte blunda för dem. Istället ska man försöka ta reda på orsaken och dess verkan, och därefter försöka påverka och lösa konflikten.

Det krävs mod och vilja att inte blunda för konflikter. Det finns därför många anledningar till varför man väljer att inte vara medveten om en konflikt. Så här formulerar man dem ofta för sig själv:

  • Det kommer nog inte att leda till någon förbättring!
  • Jag riskerar ju att råka illa ut om jag lägger mig i!
  • Det är nog bäst att låtsas som ingenting!
  • Klarar jag verkligen av att försöka ändra situationen?
  • Det är nog bara jag som tycker att det är dålig stämning!
  • Någon annan tar säkert tag i det!

Tidiga erfarenheter spelar ofta en stor roll för hur omgivningen uppfattas. Den stress som en konflikt innebär gör att individen tar till olika försvarsmekanismer, som oftast grundlagts under uppväxtåren. Det är dessa försvarsmekanismer som gör att det blir svårare att se verkligheten som den är. Det gör att verkligheten och tillvaron begränsas och dessutom försvårar det möjligheterna att lösa konflikten.

Konflikter kan utvecklas väldigt olika beroende på hur de hanteras. Om man är rädd för att erkänna att det finns en konflikt försöker man leva efter en så kallad "harmonimodell". All kritik och alla försök till förändring sopas under mattan, eftersom man förnekar själva konfliktens existens. Om en konflikt istället har erkänts och lösts leder det ofta till att de inblandade får en ökad förståelse för varandras tankar, känslor och behov, men även till ökad öppenhet, kreativitet och samförstånd. Konflikten kan på detta sätt bidra till att en relation eller grupp utvecklas.

Nedan följer en modell för hur man ska lösa en konflikt på bästa sätt. Modellen består av sex steg och den ser ut såhär:

  1. Att identifiera och definiera problemet: Formulera problemet så att det inte uttrycker klander eller nedvärdering. Jag-budskap är alltid det mest verkningsfulla sättet att formulera ett problem. Du ska med andra ord utgå ifrån hur de själv känner och tänker. Be sedan motparten beskriva sin syn och sina känslor inför problemet. Lyssna aktivt, dvs låt denne tala till punkt, försök att förstå motparten och ställ kontrollfrågor för att se till att du inte missförstått något. Motpartens formulering av problemet kan leda till att du ser allting i ett nytt ljus. Du får dock inte ge för svagt uttryck för dina egna känslor. Om du gör det kanske motparten inte är särskilt motiverad att göra något åt problemet. Innan ni går vidare till steg 2, bör ni vara säkra på att båda parter accepterar definitionen av problemet. Förvissa dig att motparten har förstått att ni ska söka efter en lösning som kan tillgodose bådas behov - en lösning sådan att ingen kommer att förlora.
  2. Att komma med olika förslag till lösning: Det är ofta svårt att finna en bra lösning omedelbart. Be motparten om förslag först - du kommer också att få tillfälle att föreslå egna lösningar. Använd aktivt lyssnande och respektera motpartens idéer. Försök att få fram ett antal tänkbara lösningar, innan ni värderar eller diskuterar någon speciell.
  3. Att värdera de olika lösningarna: Här gäller det att tänka kritiskt och vara så uppriktig som möjligt. Även här är aktivt lyssnade viktigt.
  4. Att fatta ett beslut: En gemensam överenskommelse om en lösning är nödvändig. Ni bör formulera lösningen för att förvissa er om att ni båda är klara över vad ni ska besluta. Gör inte misstaget att försöka övertala eller utöva påtryckningar på motparten om en viss lösnings fördelar. Om inte motparten känner sig fri att välja en lösning, som han/hon kan acceptera, finns det risk att inget händer.
  5. Att genomföra lösningen: Omedelbart efter att ni kommit överens om en lösning, är det i regel nödvändigt att diskutera hur den ska genomföras. Vem ska göra vad och när? Om motparten inte fullföljer sin del av överenskommelsen bör du konfrontera denne med jag-budskap. Undvik fallgropen att ständigt påminna motparten om att göra vissa uppgifter - denne blir då beroende av dina påminnelser istället för att ta ansvar för sitt eget beteende.
  6. Att genomföra en uppföljande värdering av beslutet: Ibland kommer ni att märka att det finns svagheter i era lösningar. Ni bör båda ha klart för er att lösningar alltid kan revideras, men att ingen av er godtyckligt kan ändra ett beslut. Ni måste gemensamt komma överens om alla förändringar - precis som ni tillsammans kom fram till det ursprungliga beslutet.

Pröva att följa dessa steg, men kom ihåg att dina bästa metoder för verkningsfull problemlösning är aktivt lyssnande, klara och uppriktiga budskap, tillit, respekt för andras behov, öppenhet för ny fakta och uthållighet.

Anmärkning: Med "aktivt lyssnande" menas att man kontrollerar att man korrekt förstått motpartens behov och synpunkter, genom egna omformuleringar, kontroll att motparten håller med om att du korrekt formulerat dennes synpunkt, och att ställa kontrollfrågor för att säkert förstå vad motparten menar.

Att kunna hävda sig

Av Martin Winkler och Gunborg Palme. Denna text utarbetades ursprungligen som led i ett projekt, där experter från olika EU-länder utvalda av EU-kommissionen utarbetade webplatsexsn Web4health.

Att kunna stå på sig är att ha kapaciteten att uttrycka sina behov, krav och positiva eller negativa känslor, samtidigt som man respekterar andra människors gränser.

Att stå på sig innebär:

  • att våga uttrycka sina tankar och framtida idéer.
  • att kunna identifiera och uttrycka sina känslor.
  • att kunna definiera och respektera sina egna och andra människors gränser.
  • att kunna kommunicera samt lyssna på ett öppet, direkt och ärligt sätt.

Ingen människa är i stånd att uppnå dessa mål på en gång. Innan man försöker lära sig konsten att stå på sig, måste man lära sig att det är legitimt att vilja få sina behov tillfredställda, att ta sig rätten:

  • till sina egna värderingar, tankar och känslor.
  • att ändra, förbättra och utveckla livet så som man själv vill.
  • att själv bestämma hur och vart man vill att livet ska ta sin riktning, samt att kunna sätta upp egna prioriteringar och mål.
  • att inte känna sig tvingad att rättfärdiga sina känslor och uppföranden inför andra människor.
  • att respektera sina egna behov och gränser.
  • att tala om för andra människor hur man vill bli behandlad.
  • att säga "NEJ".
  • att ta sig den tid och energi man behöver för att kunna formulera tankar och idéer, innan man uttrycker dem.
  • att fråga andra människor om hjälp utan att känna negativa känslor, som till exempel skam eller skuld.
  • att göra misstag.
  • att ändra sig, eller att ibland agera ologiskt.
  • att tycka om sig själv, även om man inte är perfekt.

Att få det som du vill

Hur kan du få människor att göra som du vill? Tänk först på att livet handlar om att ge och att ta. Om du gör vad andra människor vill, har du större möjlighet att få dem att göra vad du vill.

Men du tycker kanske att livet är orättvist mot dig, att du måste ge väldigt mycket, och får lite tillbaka. Det finns olika strategier att ändra på detta.

  1. Klaga, gräla, tjata, kritisera, hata, slåss.
  2. Beröm, värme, kärlek.

Generellt är den andra metoden bättre än den första. Tala tydligt och klart om för människor vad du vill. Men gör det på ett neutralt eller positivt sätt, inte på ett aggressivt sätt. Ge beröm när folk gör som du vill. Men istället för att gräla, var bara tyst när de inte gör som du vill. Detta är oftast den mest effektiva strategin.

Läs även om parterapi för homosexuella och lesbiska par.